Pajala annordnade med en mindre hockeytävling som klassen var med och hjälpte till på. Hockeyrinken hade de ställt upp på torneälven och byggt snygga läktare i snö. Vi slog upp vår kåta och stod för servering av tornedalspanna.
Sen hjälpte vi till att bygga iglo inför Norrskensfestivalen i Pajala.
söndag 28 februari 2010
fredag 12 februari 2010
En vintrig utevecka!
En vintervecka i fält stod på chemat. Tillsammans med Leif, inhyrd lärare drog vi iväg med bil och släp, fulllastat med skidor och dragpulkor. Det var spännande, längesedan vi var iväg på en tur i skogen.
Vår första dag skidade vi ungefär fyra km fram till Puostijärvi,
samma sjö vi tidigare vittjat nät i.
Turen fortsätter och vi kommer fram till vår blivande lägerplats för kvällen ungefär vid tre tiden. Vi slår upp tälten och letar upp lite sur ved till middagen. Vi lyckas få upp en liten tapper eld som vi precis lagom hinner steka upp Tacon på innan den sa god natt, men det blev en riktigt god måltid.
Morgonen efter åker vi ut på sjön och vittjar näten igen. Fick en mindre fångst denna gång på ungefär sju Gösar och en Lake, en riktigt fin en.
Laken är en torskfisk och har precis som Torsken en skäggtöm under hakan. Laken fiskas oftast nu under vintern eftersom köttkvalliten är som bäst då, den blir lösare och sämre under sommaren. Laken fiskas oftast genom pimpling men denna lille rackare gick i nätet istället. Lakens skinn är väldigt vacker, tigrerat. Används till dekorering av ex väskor.
... Boom säger det och stocken slår ner över Mården.
Det finns krav på hur dessa slagfällor skall var utformade. Bla. skall den övre trädstammen ha en viss tjocklek och kunna löpa fritt när stöttepinnen lossnar och du skall ha gått kurs och gjort ett prov i fällor och snarjakt.
Dag tre lär vi oss lite om jakt med snaror och fällor. Vi får göra egna Ripsnaror.
Vi åker iväg på skidorna och prövar att sätta upp snarorna i en såkallad Riphage. Men den sista dagen för jakt på Ripa var 31 januari så vi fick så snällt plocka ner fällorna igen. Men nästa vinter... då...
Vi hade såå fint väder under hela turen så några till bilder blev det ju. Luta er tillbaka och njut av de härliga fotona från en av våra vackra skogar i tornedalen.
För ungefär 100 till 150 år sedan brann det i skogen här, det vittnar den svarta förkolnade skadan på tallens stam om (troligen var trädet redan dött då). Detta kallas för Eldljud. På fortfarande levande träd syns eldljuden då trädet försökt läka stammen med sin bark och bildar stora uppochnedvända V:en. Oftast är det tallar som överlever bränderna och hittar man tallar med Eldljud i skogarna vittnar det oftast om att det är en riktigt gammal skog man rör sig i.
Tallar kan bli mycket gammla, de kan nå en höjd på 40 meter och bli tjocka med en stamomkrets på över fyra meter. Den äldsta tallen som påträffats i sverige var år 2004, 757 år gammal.
Under turen såg vi spår från bla. Lo, Mård och Utter.
Solhalo, de små rengbågsfärgade fläckarna brevid solen.
Vår första dag skidade vi ungefär fyra km fram till Puostijärvi,
samma sjö vi tidigare vittjat nät i.
Turen fortsätter och vi kommer fram till vår blivande lägerplats för kvällen ungefär vid tre tiden. Vi slår upp tälten och letar upp lite sur ved till middagen. Vi lyckas få upp en liten tapper eld som vi precis lagom hinner steka upp Tacon på innan den sa god natt, men det blev en riktigt god måltid.
Morgonen efter åker vi ut på sjön och vittjar näten igen. Fick en mindre fångst denna gång på ungefär sju Gösar och en Lake, en riktigt fin en.
Laken är en torskfisk och har precis som Torsken en skäggtöm under hakan. Laken fiskas oftast nu under vintern eftersom köttkvalliten är som bäst då, den blir lösare och sämre under sommaren. Laken fiskas oftast genom pimpling men denna lille rackare gick i nätet istället. Lakens skinn är väldigt vacker, tigrerat. Används till dekorering av ex väskor.
Hemlagad Gulach, Mums!
Efter nätfisket gav vi oss av mot skolans stuga Honkanen. Det fanns en skoterled dit men den var inte uppkörd ännu så vi fick jobba ordentligt i den djupa snön som nådde oss nästan ända till midjan. En passage var det bara brant uppför ungefär 700m och du kan tro man var slut efter den lilla aktiviteten, med tung packning på ryggen och några som drog tunga pulkor. Man försöker sätta det ena benet framför det andra men man kommer knappt framåt. Svettiga och helt slut lyckades vi tillsist ta oss upp för den värsta biten och det var den roligaste förflyttningen vi gjorde på hela turen, man fick så mycket enrgi efter det. Så att sen ta sig ytterligare fem km till stugan kändes som en dans.
Efter nätfisket gav vi oss av mot skolans stuga Honkanen. Det fanns en skoterled dit men den var inte uppkörd ännu så vi fick jobba ordentligt i den djupa snön som nådde oss nästan ända till midjan. En passage var det bara brant uppför ungefär 700m och du kan tro man var slut efter den lilla aktiviteten, med tung packning på ryggen och några som drog tunga pulkor. Man försöker sätta det ena benet framför det andra men man kommer knappt framåt. Svettiga och helt slut lyckades vi tillsist ta oss upp för den värsta biten och det var den roligaste förflyttningen vi gjorde på hela turen, man fick så mycket enrgi efter det. Så att sen ta sig ytterligare fem km till stugan kändes som en dans.
Vår lärare Leif visade på hur en slagfälla för mård fungerar...
... man har åtlat med något gott slaktrens på grenen där Oscar håller sin hand, mården kommer gåendes över stocken och drar tag i bytet...
... Boom säger det och stocken slår ner över Mården.
Det finns krav på hur dessa slagfällor skall var utformade. Bla. skall den övre trädstammen ha en viss tjocklek och kunna löpa fritt när stöttepinnen lossnar och du skall ha gått kurs och gjort ett prov i fällor och snarjakt.
Dag tre lär vi oss lite om jakt med snaror och fällor. Vi får göra egna Ripsnaror.
Vi åker iväg på skidorna och prövar att sätta upp snarorna i en såkallad Riphage. Men den sista dagen för jakt på Ripa var 31 januari så vi fick så snällt plocka ner fällorna igen. Men nästa vinter... då...
Vi hade såå fint väder under hela turen så några till bilder blev det ju. Luta er tillbaka och njut av de härliga fotona från en av våra vackra skogar i tornedalen.
Öppna gärna upp bilden och titta närmare på det spindelnäts liknande tunna
snönät som hänger under grenarna, en liten gran tror jag att det är.
snönät som hänger under grenarna, en liten gran tror jag att det är.
För ungefär 100 till 150 år sedan brann det i skogen här, det vittnar den svarta förkolnade skadan på tallens stam om (troligen var trädet redan dött då). Detta kallas för Eldljud. På fortfarande levande träd syns eldljuden då trädet försökt läka stammen med sin bark och bildar stora uppochnedvända V:en. Oftast är det tallar som överlever bränderna och hittar man tallar med Eldljud i skogarna vittnar det oftast om att det är en riktigt gammal skog man rör sig i.
Tallar kan bli mycket gammla, de kan nå en höjd på 40 meter och bli tjocka med en stamomkrets på över fyra meter. Den äldsta tallen som påträffats i sverige var år 2004, 757 år gammal.
Under turen såg vi spår från bla. Lo, Mård och Utter.
Solhalo, de små rengbågsfärgade fläckarna brevid solen.
Påväg hem och nöjda efter en kall vecka på skidor. Lite längtade man faktiskt till sitt nu men det e bra läckert att få vara delaktig i denna storslagna natur som finns.
måndag 1 februari 2010
En fredag med isfiske
Kåtan som vi tog vår lunch i senare på dagen.
Huuuu! Nära -30 minus och vi hade vår lektion ute, belägen på den stora isbeklädda sjön Puostijärvi. Den är ungefär sex km lång och ligger ca 40 min från skolan. Vi tog oss dit med skolans två minibussar fullastade med elever, borrar, fiskenät, dagspackning och våra vitablixten. Vi parkerade ut med vägen sen tog vi oss fram på våra vitablixten ungefär tre km tills vi kom till sjön. Vi drog ut på isen och solen mötte upp oss och visade sin allra vackraste sida. Sånt otroligt ljus! Vi fick vara med om ett häftigt halofenomen. Solen var riktigt stark och på var sida visade sig två regnbågsfärgade "bananer".
Ja, som sagt, riktigt kallt var det. Det var redan tre nät lagda. Vi vittjade dem och fick ungefär 15 gösar och nån sik. Vi gjorde iordning för ett fjärde nät som skulle i, vilket jobb, dels med tanke på kylan men också att såga i isen. Men till slut så.
När man knutit samman alla näten täcker man med isolering och snö över vakarna så att isen inte blir så tjock och svår att ta upp till nästa gång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)